från tåget till linnea och trappor mellan våningarna i det jättefina huset hon bor i. det var så bra att hälsa på henne. i utsikten från panoramafönstret kunde man se ända till högsta frankriket i bergen, om man hade tur och om det inte var för dimmigt. jag vet inte om jag såg det. det skymtade ett högt berg i dimmkulissen, men hur skulle jag kunna veta om det var mont blanc.
i umeå har jag och linnea bott kanske 20 minuter från varandra. nu är det två timmar. vilket är ett längre avstånd, men närmare på ett annat sätt. jag ÄR SÅ GLAD ATT HON FLYTTADE HIT till det här landet med. nu blev allt kul
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
hej allihopa