söndag 6 november

det här är ett jättelångt inlägg så se till att ni har lite tid

här är min testbild för att se om kameran var fit. det fick duga

jag åkte till basel imorse klockan 11. det bästa som hände på tågstationen var att dom delade ut gratis kaffe från en 179franks maskin. alltså en maskin som gör kaffe till en för över tusen spänn. också måste man köpa till såna koncentrat och trams. men den kunde göra allt möjligt kaffe plus chailattar också. vad ni ser i vänster hörn på bild nr 2 är en latte macchiato. jag tog det för att jag imorse frågade mina hostparents vad skillnaden mellan alla jävla tramskaffen som finns egentligen är och dom sa att kaffe macchiato var kaffe med mjölk men jag fattade inte, för det är ju kaffe latte med! men en macchiato verkar vara mjölk på botten sen kaffe sen skummad mjölk. den var extra god för den var gratis. om nån vill ha en sån maskin så har jag även en 50franks rabattkupong på den.

utöver kaffe så åt jag även till min andra frukost/brunch/lunch lite jogurt från igros, som jag stoppade nötter och russin i. tilltugget hade jag tagit hemifrån! varför är jag så sparsam och ekonomisk. sen åkte tåget. jag har fått lära mig i helgen att brockenstube betyder ett slags second hand. för möbler och sånt mest. det där rosa huset ligger precis utanför tågstationen och nu vill jag besöka det jättegärna, för jag tror det är nåt slags brockenstube. men en annan gång får det bli.

sen skulle jag äta den här banangrejen också. ibland brukar barnen äta bananjogurt till dessert efter lunch på veckorna och jag tänker alltid att det ser så gott ut. men jag är ju vuxen nu så bör ju inte äta barnjogurts. och ibland brukar dom äta pudding också och jag tänker att det ser gott ut sen smakar jag också är det äckligt men jag känner ändå dragning till pudding ibland. när jag såg det här på migros missförstod jag och trodde att det var bananpudding. ah, det bästa av två världar tänkte jag. såg mycket fram emot att äta det där men när jag öppnade det så insåg jag att det var inte pudding. inte ens jogurt. det var quark = fil. asså helvete!!!!!!!!!!!!! det smakade så jävla äckligt. man kan få tag i så konstiga smaksättningar här och jag tänker alltid att det ska vara gott men det enda man får är nånting sött, lite syntetisk smak och en syrlig syrlig syrlig sötsur eftersmak som INTE är god. jävla skit. det var soligt väder och gula löv ute iallafall.

jag var besviken ett tag på det här med bananfilen. men sen är schweiz i övrigt så pittoreskt så man kan inte låta bli att känna sig bättre. i sverige har jag aldrig förstått mig på att gilla hösten så mycket, för den varar typ en vecka med gula blad och sen är allting naket och kallt och man får nån höstsjuka. men här är hösten stark. fin och behaglig och färgsprakande och den varar ända ut i november. så jag tittade på hösten och dom små husen som badar i solsken och blå himmel och var glad att det var bra väder


fram tills jag åkte lite i en tunnel och när den var slut så såg allting ut som en spökstad. så kan det vara ibland på morgonen eller beroende på hur högt/lågt man är och jag tänke att det skulle säkert vara klart i basel igen.

det var ju dock inte klart i basel. haha, eller jaja som man skriver på spanska. längtar tills dagen jag är så mogen att jag kalkylerar med väderleksrapporter utan att behöva tänka på det. men jag mötte upp ana spania som denna spanska donna fått heta i min telefonbok. jag tänkte fyndigt att det skulle rimma, men jag har fattat nu att det inte gör det. ana hade åkt från bern och klätt sig väl! här försöker vi reda ut hur vi ska ta oss till basel herbstmarket med hjälp av en karta min värdmamma gav mig från en tidning.

höstmässan var fördelad på lite olika platser över hela basel. vi tog en spårvagn till marktplats nr 1 på kartan, som visade sig vara ett tivoli. dom sålde gigantiska brezels och diverse sött. vi promenerade vidare till marktplats 2.

som också var ett tivoli! tänka sig!

marktplats nr 3 skulle vara mer en marknad. jag blev förvirrad över hur vi skulle hitta dit. men ana hade vart i basel förut och hon sa så här: vi kommer hitta. basel är så litet, det är omöjligt att gå vilse.

också gick vi typ 500 meter, frågade en tant, och sen hittade vi äntligen till en förhållandevis ganska stor marknad med en massa roliga grejer typ turkisk honung och smycken och stickade strumpor/mössor.

haha och såna här knäppa prydnadsdjur med päls. vi rockade denna marknaden och provsmakade allt alla bjöd på utan att köpa. till en senare lunch spenderade vi dock 5 frank på en god majskolv med smör och salt. det var en jättefin marknad och det gjorde ingenting att det var molnigt väder, det kändes som en normal höstdag för en normal höstmarknad.

sen promenerade vi lite i basel också. och jag gillar denna stad jättemycket. det är bra för det är så litet och fint skyltat överallt vars allting ligger. så man förstår vars man är och det känns hemtrevligt. och halvlugnt en söndag när alla affärer är stängda och man kan titta i skyltfönster på snurrande tårtor dekorerade med macrons.

det där minspelet har jag lärt mig på niotillfembloggen. ett ansiktsuttryck som går hem på bild. och idag! den här dagen var gjord av guld

här är en bild från starbucks stash som råkade stå öppet när vi skulle låna toaletten. haha! allt möjligt kemiskt mystiskt. sen åkte ana hem för hon skulle jobba. men jag åker tåg gratis efter kl 7 i hela schweiz så jag tänkte jag skulle vänta lite och jag promenerade lite mer i basel och hittade en affär med fina tavlor

sen hittade jag tillbaka till tågstationen och tog tåget hem. det ska ta en timme men jag råkade ta ett segtåg som tog lite längre. det var för jag trodde jag skulle kunna byta till tåget hem tidigare men när jag frågade konduktören så sa han att det snabbaste ändå skulle vara att byta i zurich. men det var ok. jag tittade i en bok om egon schiele som jag köpte på marknaden. jag försökte läsa också. jag läste första meningen och tänkte att det gick bra. sen läste jag andra meningen som varade i tre rader och gav upp. för svår tyska! fattar inte alla orden och allt kommer i skitkonstig ordning. en dag i framtiden kanske jag kan läsa denna. men jag köpte den mest för att titta i den. sen kom mitt tåg fram till hauptbahnhof i exakt bra tid för att byta till mitt tåg hem och sen blev jag hämtad på stationen så jag slapp gå hem. LJUVA LIV

och att ljuvligheten inte slutade där för när jag kom hem blev jag serverad ljuvlig pumpkin soup så här fint.

nu är det slut!
KRAM PUSS