sent i november

höstens lugna gång mot vinter är ingen dålig tid. det är en tid för att bevara och säkra och lägga upp så stora förråd man kan. det kan vara skönt att samla det man har så tätt intill sig som möjligt, samla sin värme och sina tankar och gräva sig en säker håla längst in, en kärna av trygghet där man försvarar det som är viktigt och dyrbart och ens eget. sen kan kölden och stormarna och mörkret komma bäst de vill. de trevar över väggarna och letar efter en ingång men det går inte, alltihop är stängt och därinne sitter den som varit förtänksam och skrattar i sin värme och i sin ensamhet.